Förskott på arv

Av LegalFriend • Publicerad 16/03/2021

Förskott på arv är när en bröstarvinge (ett barn eller barnbarn osv) får en gåva. Den som fått gåvan ska då få mindre arv när föräldern dör. Arvet minskar i proportion till gåvans värde. Gåvans värde vid gåvotillfället läggs till på kvarlåtenskapen innan uträkningen av bröstarvingarnas arvslotter görs. Huvudregeln är att en gåva alltid ska ses som förskott på arv, men det finns undantag. Exempelvis julklappar eller födelsedagspresenter. För att undvika att en gåva ska bli förskott på arv så måste du skriva ett gåvobrev.6 kap. 1 § st. 1 ÄB

Såhär undviker du att en gåva blir förskott på arv

För att undvika att en gåva blir förskott på arv så finns det två möjligheter. Antigen skriver du ett gåvobrev som säger att gåvan inte ska utgöra förskott på arv, eller så skriver du in att gåvan inte ska vara förskott på arv i testamente.

Exempel på förskott på arv:

En kontantinsats för att kunna köpa en bostadsrätt
En bil
Någon annan gåva som inte står i missförhållande till givarens ekonomiska villkor

Det här är inte förskott på arv:

Vanliga kostnader som en förälder har för ett barn räknas inte som förskott på arv. Exempel på sådana kostnader är mat och att barnet får bo i förälderns lägenhet eller hus. Inte heller kostnader för barnets utbildning räknas som förskott på arv. Inte heller “normala” presenter, så som julklappar och födelsedagspresenter, räknas som förskott på arv. 6 kap. 2 § ÄB

Såhär räknar du ut förskott på arv

Den som har fått gåvan ska då få mindre när arvet sedan fördelas. Man gör helt enkelt så att man lägger värdet av gåvan till kvarlåtenskapen (dvs gåvans värde vid gåvotillfället) innan man räknar ut hur stora arvslotter barnen ska ha.

Exempel på hur du räknar ut förskott på arv

Emil har under tiden han varit i livet skänkt pengar till sin dotter Zara, som haft det tufft ekonomiskt. Totalt har han skänkt 100 000 kr. När Emil avlider så är hans kvarlåtenskap, alltså det som finns kvar av Emils arv, värt 200 000 kr. Förutom dottern Zara så har även sonen Folke.

Så hur räknar vi ut förskottet på arv nu då? Jo så här. Kvarlåtenskapens värde (200 000 kr) ska nu ökas med förskottet (100 000 kr) och blir då alltså totalt 300 000 kr. Zara och Folke ärver sin far med lika delar enligt arvsordningen. Arvslotterna är alltså 150 000 kr vardera för Zara och Folke.

Zaras förskott på arv är 100 000 kr och kvar från hennes arvslott om 150 000 kr är då 50 000 kr. Zara ärver 50 000 kr.

Folke har inte fått något förskott på arv. Folke ärver 150 000 kr

Utgångspunkten är att alla saker en bröstarvinge fått i gåva är förskott på arv

Utgångspunkten i lagen är att allt som arvlåtaren gett en bröstarvinge ska räknas som förskott på arv. Det gäller så länge det inte finns ett gåvobrev eller ett testamente säger annat. Det finns även specialfall där inte utgångspunkten gäller.

Andra arvingar – utgångspunkten är att det inte är förskott på arv

Om den som mottagit gåvan inte är en bröstarvinge så är det tvärtom, då ska gåvan räknas av från arvet bara om det står så i ett gåvobrev eller liknande. Gåvan ska även räknas av om det med hänsyn till omständigheterna borde ha varit så. 6 kap. 1 § 1 st. ÄB.

Gåvans värde vid gåvotillfället styr

Vid beräkning av arvslotternas storlek så är det huvudregeln att gåvans värde när gåvan gavs, dvs gåvotillfället, som styr värdet. Ingen uppräkning, baserat på penningvärdets förändring, av värdet på gåvan ska göras. 6 kap. 3 § ÄB.

Förskottet på arv är större än bröstarvingens arvslott

Huvudregeln är att om förskottet på arv är större än bröstarvingens arvslott så behöver inte arvingen betala tillbaka det som saknas. Undantaget är om det uttryckligen var ett villkor för när gåvan gavs. 6 kap. 5 § ÄB.

Om den som mottagit förskottet på arv (gåvan) dött

I situationer där den som mottagit förskottet på arv, alltså gåvan, har dött så ska den avlidne förskottsmottagarens (den som mottagit gåvan) barn avräkna förskottet (gåvan) istället.