Arvsskifte

Efter den avlidne ska det göras ett arvskifte. Detta ska vara skriftligt och undertecknat av delägarna. Avtalsfrihet råder. Genom arvskiftet avslutas dödsboet och alla medel fördelas ut. 23 kap. 2 § 1 st. ÄB redogör för när arvskifte inte får företas, nämligen om någon dödsbodelägare bestrider det. I det fall en dödsbodelägare bestrider arvskiftet måste först bouppteckning förrättas och alla kända skulder betalas, alternativt medel till deras betalning ställas under särskild vård eller uppgörelse träffats som innebär att delägaren som bestridit arvskiftet inte svarar för skulderna. Arvskifte ska förrättas av arvingarna och de universella testamentstagarna. Skiftet förrättas efter en eventuell bodelning och i det fall boet förvaltas av en boutredningsman eller testamentsexekutor får arvskifte inte företas innan denne har anmält att boutredningen är klar, 23 kap. 2 § 3 st. ÄB.

Vid arvskiftet har varje dödsbodelägare som huvudregel rätt att få del av varje egendomsslag, med begränsningen att det som inte lämpligen kan delas eller skiljas så långt som möjligt ska läggas på en lott, 23 kap. 3 § 1 st. ÄB. Vid frågan huruvida det är lämpligt att egendomen ska delas eller inte ska enligt rättsfallet NJA 1972 s. 214 hänsyn tas till egendomens beskaffenhet, förhållandena i övrigt i boet samt de olika delägarnas möjlighet att nyttja egendomen. I det aktuella fallet hade skiftesmannen delat en majoritetsaktiepost i ett fåmansföretag bland samtliga dödsbodelägare, domstolen ansåg inte att detta innebar sådan värdeförstöring eller sådant missgynnande som kunnat föranleda att huvudregeln i 23 kap. 3 § 1 st. ÄB kunnat frångås. Beträffande en fastighet som fördelats mellan flera dödsbodelägare utan villkor om utbrytning innehar delägarna fastigheten med samäganderätt, 23 kap. 3 § 2 st. ÄB.