Till vem kan jag skriva testamente?

Syftet med att skriva ett testamente är för att frångå den vanliga ordningen enligt lagen som styr hur dina saker och din egendom ska delas upp mellan dina anhöriga när du dör. I ett testamente skriver du i stället vem som ska få din egendom och under vilka villkor. Men kan du ge dina saker till vem som helst eller finns det några begränsningar rörande detta? Vi går här igenom till vem du kan testamentera dina saker och din egendom.

Utgångspunkten är att du kan testamentera dina saker och din egendom till vem du vill, och i vilken ordning du vill, såsom släktingar och vänner. Du kan även välja att ge saker eller pengar till en organisation. Det går däremot inte att testamentera egendom till någon som ännu inte finns eller till ett djur. Den som får något genom ett testamente kallas testamenttagare.

Begränsningar för testamenttagare

Om du i ditt testamente anger att du vill ge egendom till någon som inte kan vara testamenttagare så blir detta utan verkan. Ett sådant exempel är att du inte kan testamentera egendom till någon som ännu inte finns. I lagen står det att du bara kan testamentera till någon som har hunnit bli född eller det något märkliga begreppet “avlad och sedermera födes med liv”. Detta betyder att om du känner någon som är gravid så kan du testamentera till dennes ofödde barn, så länge barnet faktiskt föds. Om barnet inte föds blir ditt testamente utan verkan i den delen. Det här innebär att du alltså inte kan testamentera en sak till din kompis kommande barn, som denne kanske ska få om fem år. Den avgörande tidpunkten för den här bedömningen är tillfället när du dör.

Ytterligare en begränsning är om du testamenterar egendom till någon som är under 18 år. Då blir barnet förvisso ägare till egendomen men dennes föräldrar får ha hand om och sköta egendomen tills barnet har fyllt 18 år.

Om testamenttagaren dör

Ytterligare något som du bör tänka på är vad som ska hända om en särskild person som du skrivit med i ditt testamente själv har hunnit dö när ditt arv ska fördelas. Du kan i så fall skriva in reserver eller alternativa förlopp som ska gälla om någon som du ska ge en sak till har hunnit dö. Om du inte gör så beror vad som då händer lite på om det är en person som hade en arvsrätt enligt lagen eller inte. Om det är en person som hade arvsrätt så går det du testamenterat vidare till dennes barn och därefter barnbarn. Men om den du testamenterat till inte hade någon arvsrätt alls enligt lagen så blir ditt testamente utan verkan i den delen. Det kan därför vara bra att tänka ut alternativa mottagare om du vill bestämma själv vem som ska få en viss sak. Särskilt om du inte är så gammal.

Blir testamenttagaren dödsbodelägare?

Om du i ditt testamente skriver att en person ska få all din egendom eller en viss del av din egendom kallas mottagaren för en universell testamenttagare. Det betyder att personen inte ska få en särskild sak eller egendom utan att den har rätt till en viss andel av ditt dödsbo. Därför blir en universell testamenttagare även en dödsbodelägare och kan påverka och bestämma över hur dödsboet ska skötas.

Om du till exempel har två barn och så vill du även att din bästa vän Anna ska få en tredjedel av din egendom så kan du skriva att Anna har rätt till en tredjedel och att dina två barn har rätt till varsin tredjedel. Anna får då lika stor rätt till din egendom som dina barn och blir delaktig på lika villkor när dödsboet ska skötas och säljas.

Om du istället ger en speciell sak till någon som inte normalt har arvsrätt enligt den legala arvsordningen så får den personen saken, men blir inte dödsbodelägare.