Huvudregeln är att du som vill testamentera egendom till någon annan när du dör har väldigt stor frihet att göra det. Det innebär att du i stor utsträckning kan bestämma vad som ska hända med dina saker och din egendom. Du kan också i viss utsträckning bestämma hur dina saker får användas och om mottagaren har rätt att i sin tur ge dem vidare. Du kan även ta med om egendomen du testamenterar bort ska vara enskild egendom eller giftorättsgods om personen du ger saker till är gift. Det går även att ta med önskemål i ett testamente, till exempel om hur din begravning ska gå till eller vem som ska ta hand om dina barn.
Den första frågan du måste ställa dig är om du ska testamentera en viss sak till någon du känner eller om du vill ge en person en viss andel av din totala egendom som du lämnar efter dig. Om du vill att en särskild vän eller släkting ska ärva en särskild sak eller en bestämd summa pengar skriver du helt enkelt så i testamentet. Det är viktigt att du specificerar saken så noggrant och tydligt som det går. Om det finns något unikt kännetecken eller serienummer eller liknande är det allra bäst.
Exempel:
“Jag vill att Hilda Svensson, 901227-1234, ska få min bil, en röd Volvo 245 med registreringsnummer ABC 123.”
Alternativet är att ge bort en andel av hela din egendom som du lämnar efter dig, efter att eventuella särskilt bestämda saker som testamenterats till personer utgått.
Exempel:
Jag vill att Hilda Svensson, 901227-1234, ska ärva hälften av min kvarlåtenskap.”
Om du vill testamentera egendom till någon kan du även bestämma på vilket sätt personen har rätt att använda saken. Det finns då fyra olika kategorier av rätter:
Utgångspunkten om du testamenterar egendom till någon är att mottagaren får egendomen med äganderätt. Om du inte skriver något alls så får mottagen saken alltså med äganderätt. Det innebär att mottagaren kan göra vad den vill med saken såsom att mottagaren äger och alltid har ägt den. Mottagaren kan även i sin tur ge bort eller testamentera bort den.
Fri förfoganderätt innebär att den som får saken kan använda och handskas med den som den vill, såsom en ägare, under sin livstid. Men mottagaren får inte testamentera bort den. Om du vill bestämma vem som ska få saken när den första mottagaren dött kan du göra det. Annars följer saken den legala arvsordningen för mottagaren.
Du kan välja att en mottagare bara har rätt att nyttja egendomen. Det vanligaste är att detta rör en bostad eller en fastighet. Till exempel om du äger fastigheten eller bostadsrätten som ni bor i och vill att dina barn ska ta över och äga bostaden när du dör. Om din make lever längre än dig kanske du vill att hen ska få bo kvar i bostaden så länge maken lever eller vill. Du kan då ge din make nyttjanderätt till bostaden.
Här är det viktigt att du samtidigt skriver vem som ska äga egendomen och vem som därutöver har rätt att nyttja egendomen. Båda två har då som utgångspunkt rätt att använda den samtidigt.
Om du har en stor summa pengar kanske du vill att rätten till räntan eller annan avkastning ska tillfalla dina barn exempelvis. Barnen blir då inte ägare till pengarna och får heller inte bestämma hur pengarna ska användas. Pengarna ska istället förvaltas av någon annan person som du bestämmer. Du kan då bestämma att barnen ska få rätt till hela eller delar av räntan. Du kan även bestämma om det ska gälla för hela deras fortsatta liv eller endast för en viss tid.
Om du ger bort en särskild sak till en person som är gift kanske du vill förhindra att den saken sedan ska delas mellan personen och dennes make om de skulle skilja sig. Du kan då bestämma direkt i testamentet att saken ska vara mottagarens enskilda egendom. Det innebär att den inte kommer att ingå i en bodelning om de skiljer sig.
Exempel:
“Jag vill att Hilda Svensson, 901227-1234, ska få min bil, en röd Volvo 245 med registreringsnummer ABC 123. Bilen ska utgöra Hilda Svenssons enskilda egendom.”