Kontakta oss: info@legalfriend.se

Bouppteckning

En bouppteckning är en handling i vilken den avlidnas tillgångar och skulder sammanställs, handlingen ligger sedan till grund för skiftet av arvet efter den avlidna. Om den avlidna personen var gift ingår även den efterlevandes tillgångar och skulder i bouppteckningen. Förutom tillgångar och skulder ska det också framgå vilka som är dödsbodelägare, efterarvingar och testamentariska arvingar. Genom att denna information finns med kan handlingen fungera som en legitimation för dödsboet och kan användas för att avsluta konton, sälja fastigheter och liknande. En bouppteckning ska som huvudregel förrättas senast tre månader efter dödsfallet. Skatteverket kan dock efter ansökan inom samma tid förlänga tiden med hänsyn till boets beskaffenhet eller annan särskild orsak, 20 kap. 1 § ÄB.

Som utgångspunkt ska dödsbodelägare som har egendom i sin vård, boutredningsman eller testamentsexekutor bestämma tid och ort för bouppteckningen.

De ska även utse två gode män att förrätta bouppteckningen och se till att kallelse till bouppteckningen i god tid går ut till samtliga parter som har rätt att närvara. Till en bouppteckning skall följande alltid kallas: Legala arvingar (till exempel barn, föräldrar och syskon), universella testamentstagare samt legala efterarvingar (barn och barnbarn alternativt föräldrar, syskon eller syskonbarn i det fall det finns en efterlevande make som har företräde till arvet). Var den avlidne gift eller sambo ska även efterlevande make eller sambo kallas till bouppteckningen, oavsett om denne är dödsbodelägare eller ej. Vilka som ska kallas framgår av 20 kap. 2 § ÄB.

Bouppteckningens innehåll regleras bland annat i 20 kap. 3 § ÄB. Där stadgas att det i bouppteckningen bland annat ska anges dagen för förrättningen, namn och hemvist för de som kallats till förrättningen, arvingarnas släktskap med den avlidna samt uppgifter om den avlidna, så som dennes namn, personnummer, hemvist och dödsdag. Av bouppteckningen ska även framgå vilka som närvarat vid förrättningen. Om någon som skulle ha kallats inte har närvarat ska bevis om att kallelse skett i tid fogas bouppteckningen.

Den avlidnas tillgångar och skulder ska antecknas så om de var vid dödsfallet, tillgångarnas värde respektive skuldernas belopp ska också anges, 20 kap. 4 § 1 st. ÄB. Om den avlidna var gift ska båda makarnas tillgångar och skulder var för sig antecknas och värderas, 20
kap. 4 § 2 st. ÄB. Om den avlidna efterlämnar en sambo och någon av dem förvärvat bostad eller bohag för gemensamt bruk ska den egendomen antecknas och värderas särskilt om efterlevande sambon begärt bodelning. Det ska då även anges vem som äger egendomen. Detta framgår av 20 kap. 4 § 3 st. ÄB

Eventuella testamenten eller äktenskapsförord efter den avlidna ska intas i bouppteckningen eller i bestyrkt kopia fogas till den som bilaga, 20 kap. 5 § 1 st. ÄB. På begäran av en dödsbodelägare ska bouppteckningen innehålla uppgift om förskott eller gåva som en arvinge (eller avkomling till denne), efterlevande make (eller dennes avkomling) alternativt universell testamentstagare mottagit från den avlidna. Det ska även uppges vad en arvinge eventuellt har mottagit i förskott av den efterlevande makens giftorättsgods, 20 kap. 5 § 3 st. ÄB. En gåva som till syftet är att likställa med testamente ska behandlas som ett sådant i förhållande till bröstarvinges rätt att jämka testamentet, 7 kap. 3 § ÄB genom 7 kap. 4 § ÄB. Det finns flera domar som talar för att i de fall karaktären av en transaktion är oklar åligger det gåvotagaren att styrka att transaktionen utgjort en gåva. Detta då det är denne som anses vara gynnad av handlingen. I NJA 1943 s. 740 påstår sig en person vara gåvotagare och hänvisar till att denne är i besittning av en avliden persons bankbok. Domstolen ansåg inte att besittning var tillräckligt för att fastställa att det funnits en gåvoavsikt hos den avlidne.

Ett förmånstagarförordnande, det vill säga ett avtal om att livförsäkring skall utfalla till viss person efter en annan persons död, ska inte vara en del av kvarlåtenskapen efter den avlidne. Detta framgår av 14 kap. 7 § försäkringsavtalslagen och beror på att ersättningen inte är avsedd att tillfalla den avlidne och därmed aldrig är en del av den avlidnes egendom.

Den som vårdar egendom efter den avlidne, eller i övrigt bäst känner till boet, ska i egenskap av bouppgivare lämna uppgifter om boet. På anmaning ska varje ödsbodelägare samt efterlevande make eller sambo i enlighet med 20 kap. 6 § 2 st. ÄB lämna uppgifter till bouppteckningen. Samma lagrum stadgar att bouppgivaren på handlingen ska teckna försäkran på heder och samvete att uppgifterna till bouppteckningen är riktiga samt att inga uppgifter utelämnats avsiktligen. De gode männen ska sedan på bouppteckningshandlingen intyga att allt har blivit riktigt antecknat och tillgångarna värderats efter bästa förstånd, 20 kap. 6 § 3 st. ÄB.

Om en ny tillgång eller skuld blir känd eller om en felaktighet upptäcks i bouppteckningen ska en tilläggsbouppteckning förrättas inom en månad, 20 kap. 10 § 1 st. ÄB

20 kap. 8 § 1 st. ÄB stadgar att bouppteckningen tillsammans med en bestyrkt kopia av densamma ska ges in till Skatteverket för registrering inom en månad från det att den upprättades. Om det finns flera bouppteckningar ska de ges in samtidigt inom en månad från att den sista bouppteckningen förrättades.

När det krävs en bouppteckning ska Skatteverket se till att den förrättas och ges in inom föreskriven tid. Skatteverket kan vid vite i fall då bouppteckningen inte inkommit i tid förelägga förrättningen till viss tid eller förordna lämplig person att genomföra bouppteckningen, 20 kap. 9 § 1 st. ÄB. Skatteverket kan vidare utsätta tid inom vilken en brist ska avhjälpas eller vid vite förelägga den som är skyldig att lämna uppgift till bouppteckningen att göra detta, 20 kap. 9 § 3-4 st. ÄB.