När ett samboförhållande upphör ska bodelning ske om någon av samborna begär det. Den andra sambon får inte vägra eller försvåra en bodelning. Upphör samboförhållandet genom att den ena sambon dör så är det bara den efterlevande sambon som får begära bodelning. En begäran om bodelning måste göras senast ett år efter det att samboförhållandet upphörde. Det är bara sambornas gemensamma bostad och bohag, så kallad samboegendom, som ska bodelas. Om ingen av samborna begär bodelning kan samborna komma överens själva om hur fördelningen av deras samboegendom ska ske. Ingen formell bodelning behövs då. Du kan läsa mer om vad samboegendom är här.
Om samborna inte kan komma överens om på vilket sätt en bodelning ska göras, eller att en bodelning ska göras överhuvudtaget, så kan någon av samborna begära att tingsrätten förordnar en bodelningsförättare.
En bodelningsförrättare, ofta en advokat, upprättar en bouppteckning med sambornas samlade tillgångar och skulder. Vardera sambo får då bl.a. uppge sina tillgångar och sina skulder till bodelningsförrättaren. Om en sambo vägrar lämna information till bouppteckning kan tingsrätten döma ut vite mot den sambon.
Bodelningsförrättaren ska i första hand försöka få samborna att komma överens om en frivillig bodelning av deras samboegendom. Om inte det går ska bodelningsförrättaren göra en tvångsdelning av sambornas samboegendom.
En bodelningsförrättare är opartisk och ska inte ta någon sambos sida. Det innebär att bodelningsförrättaren inte kan lämna några svar på hur han/hon ser på vissa frågor som samborna har innan beslut har tagits.
Det kostar pengar att få hjälp av en bodelningsförättare. Kostnaderna ska betalas av samborna gemensamt, ofta hälften vardera. Om en sambo är vårdslös och inte saklig vilket leder till att processen med bouppteckningen drar ut på tiden och blir onödigt krånglig så kan den sambon få betala mer av bodelningsförättarens kostnader. Oftast begär en bodelningsförättare förskott av betalningen vid en bodelning.
Om man är missnöjd med den bodelning som bodelningsförrättaren har gjort så kan man klaga hos tingsrätten. Sambon måste då klaga senast 4 veckor efter delgivning skett av bodelningen. Klagan ska skickas in till samma tingsrätt som har förordnat bodelningsförrättaren.
När en av samborna avlider så tar samboförhållandet slut. Det innebär att en bodelning ska ske. Det är den efterlevande sambon och dödsbodelägarna som ska dela upp tillgångarna vid en bodelning efter att en sambo avlidit.
Den efterlevande sambon har ensam rätt att bestämma om någon bodelning överhuvudtaget ska genomföras. En begäran om bodelning måste göras senast i samband med bouppteckningen. Om den efterlevande sambon begärt bodelning så den göras innan arvsskiftet genomförs.
Regeln om att den sambo som har störst behov av bostad och bohag ska få överta egendom gäller enbart till förmån för den efterlevande sambon. Dödsbodelägarna kan alltså inte kräva att en bodelning ska göras, eller att få överta bostaden för att någon av dödsbodelägarna har stort behov av bostad och därför vill överta den.
Den lilla prisbasbeloppsregeln innebär att om ena sambon avlider i ett samboförhållande så har den andre sambon, i den mån det räcker efter eventuella skulder, få ut ett värde ur samboegendomen som motsvarar två prisbasbelopp. Prisbasbeloppet år 2019 är 46 500 kr.
Lilla prisbasbeloppsregeln gäller bara den gemensamma bostaden och det gemensamma bohaget, dvs samboegendomen.
Lilla prisbasbeloppsregeln är en garantiregel för den efterlevande sambon. Om det finns mindre än två prisbasbelopp kvar så får den efterlevande sambon det som finns kvar. Om det bara finns två prisbasbelopp kvar så får den efterlevande sambon alltihop.
Rätten till bodelning kan avtalas bort. Det kan göras på två sätt: