Arvsordningen - vilka ärver enligt lag? | LegalFriend | Handbok i Juridik

Vad är LegalFriend?

LegalFriend är en gratis handbok i juridik. Skriven på ett enkelt sätt och kvalitetssäkrad av erfarna jurister.

Arvsordningen – vilka ärver enligt lag?

Arvsordningen bestämmer turordningen för vem som ska ärva. Arvsordningen delar upp dem som ska ärva i tre olika arvsklasser, första-, andra-, och tredje arvsklassen beroende på släktskapet med den som dött. Finns det ingen som kan ärva i första arvsklassen så går man vidare till den andra arvsklassen osv. Arvsordningen är fastställd i lag genom ärvdabalken.

2 kap. Ärvdabalken

1 § Närmaste arvingar på grund av skyldskap äro arvlåtarens avkomlingar (bröstarvingar).

Arvlåtarens barn taga lika lott. Är barn dött, skola dess avkomlingar träda i dess ställe, och skall var gren taga lika lott.

2 § Finns det inga bröstarvingar, tar arvlåtarens föräldrar hälften var av arvet.

Är någon av föräldrarna död, delar arvlåtarens syskon den förälderns lott. I ett avlidet syskons ställe träder dess avkomlingar, och varje gren tar lika lott. Finns det inga syskon eller avkomlingar till dem, men lever någon av arvlåtarens föräldrar, tar den föräldern hela arvet.

Finns det halvsyskon efter arvlåtaren, tar de tillsammans med helsyskon eller deras avkomlingar del i lott, som skulle ha tillfallit deras förälder. Finns det inga helsyskon, och är båda föräldrarna döda, tar arvlåtarens halvsyskon hela arvet. I ett avlidet halvsyskons ställe träder dess avkomlingar.

3 § Lever inte arvlåtarens föräldrar, syskon eller syskons avkomlingar, tar farföräldrar och morföräldrar arvet. Var och en ärver lika lott.

Är en farförälder eller morförälder död, delar den dödes barn dennes lott. Finns det inga barn efter den döde, tar den andre av farföräldrarna eller morföräldrarna den dödes lott. Om även han eller hon är död men har efterlämnat barn, tar barnen den dödes lott. Finns det ingen arvinge på den sidan, går hela arvet till arvingarna på den andra sidan.

Det som sägs i första och andra styckena om farföräldrar och morföräldrar gäller även föräldrar till en förälder enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken.

4 § Andra skyldemän än ovan sägs äga ej ärva.


Första arvsklassen

Första arvsklassen har rätt att ärva först. I den första arvsklassen ingår arvlåtarens barn. De kallas för bröstarvingar. Bröstarvingars arvsrätt innebär att varje bröstarvinge ska ärva lika mycket. Om en av bröstarvingarna är död så ska dennes barn istället ärva. Barnen till bröstarvingen ska i det fallet dela arvet lika mycket mellan sig. Allt detta bestäms genom arvsordningen.

En bröstarvinges rätt att ärva kan påverkas av två saker

  • Den ena är i det fall arvlåtaren vid dödsfallet var gift. I sådana fall kan den efterlevande maken ha rätt att förvalta arvet beroende på om bröstarvingen är makarnas gemensamma barn eller inte. Det innebär att arvsordningen och turordningen för arvet kan få stå tillbaka beroende på flera omständigheter. Du kan läsa mer om makars arvsrätt här.
  • Det andra är i det fall arvlåtaren har skrivit ett testamente. Det innebär att arvsordningen och turordningen för arvet kan få stå tillbaka för vad som bestämts i testamentet. Du kan läsa mer om testamente här.
2 kap. 1 § Ärvdabalken (1958:637)

1 § Närmaste arvingar på grund av skyldskap äro arvlåtarens avkomlingar (bröstarvingar).

Arvlåtarens barn taga lika lott. Är barn dött, skola dess avkomlingar träda i dess ställe, och skall var gren taga lika lott.

En bröstarvinges rätt att ärva kan endast påverkas av två saker. Den ena är att arvlåtaren vid dödsfallet var gift. Den andra är att arvlåtaren har skrivit ett testamente.

Ett adoptivbarn har samma arvsrätt som biologiska barn. Det fastställs genom 4 kap. 21 § Föräldrabalken.

4 kap. 21 § Föräldrabalken

21 §  Den som har adopterats ska anses som adoptivförälderns barn och inte som barn till sina tidigare föräldrar. Om en make eller sambo har adopterat den andra makens eller sambons barn, ska den som har adopterats dock anses som makarnas eller sambornas gemensamma barn. Lag eller annan författning som tillägger släktskapet mellan barn och förälder rättslig betydelse ska tillämpas på den som har adopterats och hans eller hennes adoptivförälder.

Första stycket gäller inte i den utsträckning något annat är särskilt föreskrivet eller följer av rättsförhållandets natur. Lag (2018:1288).

Fosterbarn har ingen arvsrätt enligt lag. De omfattas inte av arvsordningen för deras fosterföräldrar. Enligt lagen är fosterbarn inte arvlåtarens barn, och de kan därför inte ärva. För att ett fosterbarn ska kunna ärva krävs att den som dött har genom ett testamente skrivit att fosterbarnet ska ärva. Fosterbarnet har alltid arvsrätt, enligt arvsordningen, till sina biologiskt rättsliga föräldrar – det går inte att ändra på.

Andra arvsklassen

Finns det arvingar i den första arvsklassen ska dessa ärva allt. Men om den som avlidit inte har några arvtagare i den första arvsklassen så går arvsrätten vidare till den andra arvsklassen.

I den andra arvsklassen finns arvslåtarens föräldrar. Föräldrarna ska dela arvet lika mellan sig. Om någon av föräldrarna är död ska den förälderns övriga barn – det vill säga arvlåtarens syskon eller halvsyskon – dela på den förälderns del av arvet. Om ett av arvlåtarens syskon eller halvsyskon har avlidit så träder dennes barn in i dennes ställe.

Om båda föräldrarna är avlidna ärver halvsyskonen endast den del som hör till den gemensamma föräldern. Ett helsyskon ärver båda föräldrarnas andel. Om det inte finns några syskon eller syskons barn, men däremot en förälder, så ärver den föräldern allt.

2 kap. 2 § Ärvdabalken

2 §  Finns det inga bröstarvingar, tar arvlåtarens föräldrar hälften var av arvet.

Är någon av föräldrarna död, delar arvlåtarens syskon den förälderns lott. I ett avlidet syskons ställe träder dess avkomlingar, och varje gren tar lika lott. Finns det inga syskon eller avkomlingar till dem, men lever någon av arvlåtarens föräldrar, tar den föräldern hela arvet.

Finns det halvsyskon efter arvlåtaren, tar de tillsammans med helsyskon eller deras avkomlingar del i lott, som skulle ha tillfallit deras förälder. Finns det inga helsyskon, och är båda föräldrarna döda, tar arvlåtarens halvsyskon hela arvet. I ett avlidet halvsyskons ställe träder dess avkomlingar. Lag (2005:435).

Tredje arvsklassen

Om den som avlidit inte har några arvtagare i den första arvsklassen eller andra arvsklassen så går arvsrätten vidare till den tredje, och sista, arvsklassen.

Den tredje arvsklassen är den avlidnes far- och morföräldrar, och om de är döda, deras barn. Var och en av far- och morföräldrarna ärver en lika stor andel. Om en far- eller morföräldern är död så delar dennes barn på delen av arvet. Om den döda far- eller morföräldern inte har några barn ska far- och morföräldern på samma sida ta den dödes del av arvet. Om även den personen är död, men har barn, så tar barnen den dödes del av arvet.

Om det inte finns några arvingar på den ena sidan av arvlåtaren så går den delen av arvet till den andra sidan

2 kap. 3 § Ärvdabalken

3 §  Lever inte arvlåtarens föräldrar, syskon eller syskons avkomlingar, tar farföräldrar och morföräldrar arvet. Var och en ärver lika lott.

Är en farförälder eller morförälder död, delar den dödes barn dennes lott. Finns det inga barn efter den döde, tar den andre av farföräldrarna eller morföräldrarna den dödes lott. Om även han eller hon är död men har efterlämnat barn, tar barnen den dödes lott. Finns det ingen arvinge på den sidan, går hela arvet till arvingarna på den andra sidan.

Det som sägs i första och andra styckena om farföräldrar och morföräldrar gäller även föräldrar till en förälder enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken. Lag (2005:435).

Arvsrätten stannar vid far- och morföräldrarnas barn, det vill säga arvlåtarens fastrar/farbröder/mostrar/morbröder. Far- och morföräldrarnas barnbarn, alltså arvlåtarens kusiner, har ingen arvsrätt.

Vad som gäller far- och morföräldrar gäller på samma sätt för en förälders föräldrar i det fall föräldraskapet uppstått till följd av insemination förutsatt att inseminationen genomförts i enlighet med gällande lagstiftning.

2 kap. 3 § 3 st. Ärvdabalken

Det som sägs i första och andra styckena om farföräldrar och morföräldrar gäller även föräldrar till en förälder enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken. Lag (2005:435).

Allmänna arvsfonden

Om ingen ärver som första-, andra-, eller tredje arvsklassen enligt turordningen för arvsordningen så finns det inte längre någon arvsrätt. Om den döda inte heller har något testamente så ska hela egendomen eller pengar tillfalla allmänna arvsfonden.

Kap 5. 1 § Ärvdabalken

1 §  Finnes ej arvinge jämlikt ovan givna bestämmelser, skall arvet tillfalla en fond, benämnd allmänna arvsfonden.

Allmänna arvsfonden delar sedan ut pengar till projekt som bidrar till att stärka barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Ideella organisationer, föreningar, stiftelser, kommuner, skolor och sjukhus kan få pengar ur allmänna arvsfonden. Du kan läsa mer om allmänna arvsfonden här.


Arv och testamente